ligger i sängen nu efter en lång dag, usch vad den har varit hemsk.
tävlingen gick inte alls bra, och hatar att ens va med i sånna tävlingar där man verkligen blir dömd, är aldrig det, tex då jag red jag var aldrig med på något annat en maskeradhoppning, för jag bokstavligt talat hatar det.

men iallafall, hade inte alls höga förväntingar, men jag kände mig ändå besviken och kass när det var klart.
började gråta flera gånger efteråt så fort någon frågade hur det gick eller så. men som tur va har jag världens bästa lärare som peppade mig otroligt mycket, och berättade hur stolt hon va över att jag var med. älskar henne, allt blir så mycket bättre på hennes lektioner och i hennes närhet.
så vi skadade hand på att om hon jobbar kvar i 3an så ska jag vara med och tävla och att vi ska förbereda oss mycket innan.(hennes förslag, haha inte mitt.) förberede mig en dag innan.. behöver mer tid. så nästa år är jag tydligen med igen, kan ju inte svika henne.
och älskar min familj som stöttar mig och är stolta, och pappa "jag är jätte stolt över att du ens va med, jag vet hur mycket du ogillar sånt och jag vet vilken dålig förlorare du är" haha det är sant, är världens sämsta förlorare vad det än gäller, men specillet i sånt här då man verkligen känner hur mycket sämre man är gemfört med alla andra. fuck my life.

vi som deltagigt i klassen fick iallafall en kexchocklad med en söt lapp på där det stog hur stolt våran lärare (världensbästalärare) va över oss, och sen fick vi alla ett fult diplom. 
jaja hoppas jag inte går vidare till finalen i linköping ( vi vet inte än hur många så går vidare dit.) så att jag bara kan lägga detta bakom mig och glömma.

puss